En sorts kärlek

En bok vi alla läser just nu och gråter över är holländaren Ray Kluuns bok ”En sorts kärlek”.
Hans fru, Judith fick besked om att hon hade bröstcancer då de båda stod på toppen av sina karriärer, framgångsrika i reklambranschen, med en liten dotter.
De bodde i ett vackert hus mitt i Amsterdam, hade många vänner och kunde köpa det de ville, resa, äta gott och festa.

Ray beskriver i boken mycket öppet sina egna känslor inför beskedet om bröstcancern.
Han försöker stötta sin fru så mycket han kan, men kan inte låta bli att gå ut på egen hand, dricka och vara otrogen. Han har alltid varit otrogen, med eller mindre med sin frus medgivande, men nu urartar hans beteende mer och mer.
Han lever ett dubbelliv – för att döva sitt dåliga samvete. Sten – som han kallas i boken – tar hand om sin fru och deras dotter, men kan ändå inte sluta festa.

Han beskriver ingående, de få år de får tillsammans, hur de besöker olika läkare och hur Carmen, som hans fru heter i boken, försöker leva sitt eget liv, med jobb och med deras lilla dotter. Resor, som hon gör med sina väninnor och hur hon shoppar för att försöka glömma…
Men cancern gör sig allt mer påmind och med den, tankarna på döden. Sten festar och dricker på nätterna och inleder ett förhållande med en annan kvinna, men på dagarna gör han allt för att stötta sin fru och ta hand om dottern.


Boken leder så småningom till det oundvikliga slutet, där Carmen dör (med dödshjälp, vilket är tillåtet i Holland), begravningen, som de själva noggrant planerat och där Sten nästan omedelbart efter begravningen, söker tröst hos sin älskarinna.
Boken har väckt en stor uppståndelse i Holland, där Ray Kluun fått många hatbrev. Mest från yngre – de äldre har förstått och försvarat hans sätt att reagera inför det oundvikliga. Den väcker till liv många förbjudna känslor, men många har också tyckt att man inte får döma andra.

Enligt Ray Kluun handlar det om överlevnad och om att ha möjligheten att kunna fly till något, när det värsta, som kan hända, händer. Det finns också en efterföljare till boken. ”Änklingen”. Inte lika kontroversiell, men lika läsvärd.

Sten reser med sin dotter till Australien, där han hyr en husbil och kör runt under några månader. Han har, månaderna efter Carmens död, festat mer än någonsin, sniffat kokain och haft oräkneliga historier.


Älskarinnan har fått nog. Sten bjöd med henne till Thailand för en vecka, innan han reste vidare till Australien, men han fick nog efter bara ett par dagar. Hon reser tillbaka till Holland och vill inte ha någon mer kontakt.
Av festandet återstår ingenting. Att resa runt med en treårig åksjuk dotter i Queensland och att bo på olika ödelagda campingplatser (det är jultid), då finns det varken tid eller tillfälle till något nattliv.
Så småningom kommer Sten tillbaka till ett ”normalt” liv. Omsorgen om dottern blir allt viktigare, och sorgen över den döda hustrun och mamman, gör att de kommer varandra nära.
Boken slutar i eftertanke, en positiv sådan, där Sten mognat och, kanske, blivit en annan, mognare man.

Skrivet av Gunnela Edelstam
Foto: Ray och Judth Kluun, therealproposal.com
Bilder av bokomslag bok.nu

Eriksword